De höll mig i handen
Kajsa och Anna
när vi gick utmed Lövsättravägen
att känna vinternattens mörker
och se stjärnor
mellan snöklädda granar
spegla själen och varat
Jag ryser vid tanken
på avstånd och evighet
Då viskar Kajsa – sex år
att hon är rädd
för elaka vargar bland träden
och vill vända hem till mor
vid köksspisens värme
i stugan vars fönster
lyser på avstånd
på kullen bland träden
Mats Hammarlund
2004-03-12
Lövsättra ligger i månljus tyst
knutarna lyser vita
det strålar värme från gårdens plan
där månen i gruset rita
skuggor av lönnens kraftiga blad
ännu känner du doft av blommor
fårbajs, gräslök och veden
Då hör jag det frustar och snörvlar
och ljudet av torra gräset
som viker undan på marken
Där följer varann i cirklar tätt
två igelkottar i parningslek
Outtröttligt de pinnar på
de snörvlar och springer i timmar
med dassdörren öppen mot
stigen från huset
och ollonborrens
tunga sömniga surr
du känner dig liten och trygg i världen
Allt liv och samspel på jorden
fungerar i egen rytm
och även människan är bara en gäst
fast du tänker ibland
att det har hon nog inte förstått
som med maskiner
och dynamit
nu flyttar mer berg och sand
än havet, regnet och vinden
tillsammans nånsin förmått
Sommarnattens luft blir sval
Och smeker din hud
Du vandrar in i stugan igen
där barnen nu somnat
och tänker
att människan
kanske kan om hon vill
också leva så lugnt
som lever de andra djuren
Mats Hammarlund 2004-04-09
Från Täby kyrkby
och Bällsta svänger du in
genom lummiga
villasamhällen
från tiden då varje hus
var unikt och bar namn
En järnvägspassage
av gammaldags typ
och sen bär det in
på en krokig
grusväg i skogen
Du passerar små torp
hästhagar och förråd
bakom stugor och vedskjul
finns hus för höns och kanin
Här finner du landskap
av gammaldags typ
som blev över när
kommunerna byggde ut
centrum och radhusområden
Här är bortglömt
ingenmansland
mellan Täby,
Vallentuna
och Åkersberga
Vid Gävsjö gård
betar fåren i
böljande hagar upp mot
en sandhed som löper
åt Angarnshållet
Landskapet höjer sig här
över mader som minner
om vikingatid
då detta var öar
i Mälarens skärgård
Skogen blir tät upp mot
Kvarnbergets höjder
däruppe i hällar och vitmossa
kan man njuta av nejden
milsvitt omkring
Här drevs ett brott
där man högg sten
som nu ligger gömda
i Stockholms gator
nötta av hästskor och hjul
Lodräta klyvytor
och borrhål
med fastkilat järn
vittnar ännu om dem
som här slitit i berget
Vägen passerar
Lövsättra västra
och Östra gårdar
ögat njuter av
landskapets ålder och charm
där bevarade hagar och åkrar
böljar sig ned mot mörka skogen
Gårdarna byggdes på höjderna
på torra torpargrunder
med lagårdar, statarbostäder
stall och sädesmagasin
Mellan de röda och gula husen
härskar hackspett och uggla
i askarnas lövverk
vakande över ett minne
av ståtligt karolinskt säteri
med flyglar och inbyggd gård
Från Lövsättra gårdskrog
har gäster i skritt och galopp
ridit bort i allén
mot Grötsjöns skvaltkvarn
och backarna upp över åsen
där vägen sig slingrade
mot Löttinge och Rosenkälla
Ännu andas här landskapet
bortglömd ro och idyll
förbi smedjan
kring Grötsjön och hagarna
ner utmed ån mot Svartsjön
och Lövsättra fritidby
Mats Hammarlund
2004-09-26
Vi älskar sjöar och sjöutsikt
som blänker och speglar vår himmel
vatten ger rymd och luft
och krusas av väder och vind
En sjö som ej syns
som är kärr och myr
med träd som skymmer dess yta
vars strand man ej når
och man ej kan besöka
med stövlar och båt
den skattar vi ej lika högt
Men insekter, fåglar och djur
ser saken tvärtom
här har du ett paradis för
grodor och dykare
skräddare och salamander
som alla trivs i grunda
igenvuxna vatten
Grötsjön var förr en fiskesjö
med stig från gården till bryggan
nu når du blott in dit
vintertid när marken frusit
och isen har bundit ån
Under vårvinterns ljusa himmel
tar du dig dit med en pik
som prövar isens bärkraft
där bäckens vatten bubblar inunder
därinne bland al, björk och asp
anar du ännu den öppna sjön
Gräset böljar av vattnets sug
inunder en yta av glas
här sprudlar av liv som
av solens strålar väcks upp
mellan rötter och multnande blad
snart fylls sjöns alla buskar
av fågel, mygg och knott
Vid midsommartidens
uppvärmda västervägg
då solens står lågt över Gävsjö
då hälsar dig vänner från Grötsjön
med drillar så trolska och vackra
från trast, mes och näktergal
2004-09-28 Mats Hammarlund
I hagen går fåren
i regnet och betar
ullen de bär på
är skyddet de har
mot sin himmel
Duggregnet gör
att ull doftar gott
när tio tackor
och femton lamm
sakta springer fram
De är nyfikna
tror att du har
något gott de kan få
bak stängslet de stå
nästan på tå
Skallarna svarta
och lurviga mest
pälsen är grå
även de små
tror det är fest
Anna på två år
sträcker in hö
mellan ludna mular
som nafsar och tuggar
när höet de smular
Ögonen stora
med avlång pupill
tittar och tänker
vem dom tvåbenta är
nästan lika som bär
Hagen har fåren
format med åren
även betat barken
träden snyggt klippta
nere kring marken
När solen på dagen
ångat diset och dimman
ligger fåren i värmen
arkaiskt i skuggan
av ansade träden
Tiden står stilla
i hagar med anor
från medeltidsår
då gårdens förfäder
med getter och får
här valde att bo
2005-02-23 Mats Hammarlund
Som en frikyrka
stallet står stadigt
så fint på kullen
med vy över
böljande hagar
Klockstapeln så
väldigt liten ändå
två stockar resta
mot timrade gaveln
lutar lite mot öst
kunde inruta dagen
över åker och äng
med husbondens röst
Vällingklockans
fina flöjel i plåt
från Almqvists tid
sitter ännu kvar
som minne
från gårdens
stoltare dar
Bilade timret
buligt och trött
i solens nedgång
hettande rött
mot vita knutar
och spröjsade
ojämna fönster
Innanför porten
ett stensatt golv
med spiltor
i vitkalkat timmer
här höll hästarna hov
med sin sköna man
sina viftande
yviga svansar
Doften av frasigt hö
halm i spiltan
hästbajset härligt
till trädgårdsland
hovar otåligt klapprar
mot golvets slitna sten
när portarna öppnas
mot frestande hagen
i morgonljuset
Men väggarna viskar
om drängarnas möda
i vintermörkrets snö
skotta portarna loss
kånka vatten och hö
till hästar och kor
efter köldens natt
jaga råttor i hörn
som skrämt vår katt
Där pigorna mjölkat
bland råmande kor
och grisarna ätit
vad som blev över
från matrum och kök
en del fick väl hunden?
där växer nu klöver
nässlor och vallmo
mellan stenblock
från ladugårdsgrunden
Gårdens ande
och djurens doft
statarens svett
av lerans tyngd
när plogen girar
på hästen han smackar
skördetids sköna
lek och skratt
allt vilar än över
Lövsättra backar
2005-02-11 Mats Hammarlund
Den plöjda åkern
tar vid
där hagmarken slutar
stängslad
av ståltråd på
kilade stolpar av ek
mossbruna solblekta
Lerjorden glansig
av plogens stål uppfläkt
i jämna fåror
ligger tung och kall
i novemberdiset
Solens strålar
strilar lågt genom
askar och lönn
som tappat många löv
efter nattens köld
Tillfälligt värmer
strålarna jorden
som ångar så smått
grässvålen nervänd
droppar av fukt
Två kråkor synar
med styltande gång
och huvet på sned
åkerns böljande fåror
efter mask och mus
05-02-09 Mats Hammarlund
Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!
